Tilläggsbehandling vid terapiresistent depression där annan terapi haft liten eller ingen effekt.
Insomni eller sömnstörningar där annan terapi haft liten eller ingen effekt.

Vuxna:
Individuell dosering. Äldre och patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion kan behöva en lägre dos. Behandlingen bör inledas först efter samråd med specialist.

Depression: Vanligen 1 oralt pulver (3 g) 2 gånger dagligen.
Insomni/sömnstörning: Vanligen 1 oralt pulver (3 g) cirka 1/2 - 1 timme före sänggåendet.

Pediatrisk population:
Tryptofan APL 3 g oralt pulver i dospåse rekommenderas inte till barn. Säkerhet och effekt är inte fastställt.

Administreringssätt:
Pulvret utröres i lite vatten eller strös på t ex filmjölk.

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Tidigare eosinofili-myalgi syndrom associerade med tryptofanbehandling, se avsnitt 4.4.

Patienter som tidigare uppvisat suicidalitet eller patienter med påtagliga suicidtankar innan behandlingen påbörjas har en ökad risk för suicidtankar eller suicidförsök och bör observeras noga under behandlingen.

Försiktighet ska iakttas och en noggrann uppföljning krävs vid samtidig behandling med tryptofan och andra serotonerga läkemedel. Tryptofan omvandlas delvis till serotonin, och kan därför potentiera effekten av läkemedel som ökar serotoninnivåerna. Det finns även rapporter på att samtidig användning av tryptofan och läkemedel som ökar nivåerna av serotonin kan utlösa serotonergt syndrom, se avsnitt 4.5.

Dosen bör reduceras till äldre och patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion. Särskild försiktighet ska även iakttas hos patienter med diabetes, högt blodtryck, muskelsvaghet (t.ex. fibromyalgi).

Patienter med levercirros bör undvika behandlingen med tryptofan. Vid levercirros är aktiviteten av enzymet tryptofanpyrrolas nedsatt med 22% vilket leder till en förlängd eliminationshalveringstid av tryptofan.

Behandling med tryptofan bör undvikas till patienter med astma, då det finns risk att problemen förvärras.

Försiktighet ska iakttas hos patienter med Parkinsons sjukdom vid samtidig behandling med levodopa, se avsnitt 4.5. Försiktighet gäller även vid behandling med karbidopa.

Tryptofan har associerats med utvecklingen av eosinofili-myalgi syndrom (EMS) som är ett sällsynt men allvarligt sjukdomstillstånd, se avsnitt 4.8. Tillståndet har i enstaka fall lett till döden. Behandlingen med Tryptofan APL bör inledas först efter samråd med specialist.

Pyridoxin är en viktig kofaktor i metabolismen av tryptofan. Metabolismen kan påverkas hos patienter med pyridoxinbrist och därför kan pyridoxintillskott (vitamin B6) ibland ges i samband med tryptofanbehandling.

Tryptofan har en sedativ effekt och därför bör samtidig användning av andra medel som har liknande effekter, t.ex. alkohol, undvikas.

Tryptofan APL kan orsaka dåsighet. Den ska därför användas med försiktighet om det är sannolikt att dåsigheten kan vara förenad med en säkerhetsrisk, se avsnitt 4.7.

Serotoninåterupptagshämmare (SSRI):
Samtidig behandling med tryptofan och serotoninåterupptagshämmare (SSRI) t.ex. sertralin, citalopram, escitalopram, fluoxetin, fluvoxamin, paroxetin och vilazodon kan öka risken för serotonergt syndrom, ett potentiellt livshotande tillstånd. Behandlingen med SSRI bör startas med en låg dos och tryptofan sätts in gradvis med en låg dos i början. Patienten ska övervakas och samtidig behandling ska avbrytas om serotonergt syndrom uppträder.

Monoaminoxidashämmare (MAO hämmare):
Samtidig behandling med tryptofan och monoaminoxidashämmare (MAO hämmare) t.ex. Isokarboxazid, fenelzin och tranylcypromin kan utveckla beteendemässiga och neurologiska tecken på toxicitet samt öka risken för serotonergt syndrom. Behandlingen med tryptofan ska startas med låg dos och trappas upp gradvis under övervakning med avseende på hypomani, neurologiska förändringar och serotonergt syndrom. Samtidig behandling ska avbrytas om serotonergt syndrom uppträder.

Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI):
Samtidig behandling med tryptofan och serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) t.ex desvenlafaxin, levomilnacipran och milnacipran kan öka risken för serotonergt syndrom. Patienten ska övervakas och samtidig behandling ska avbrytas om serotonergt syndrom uppträder.

Selektiva serotonin (5HT1)- receptoragonister:
Det finns en ökad risk för att utveckla serotonergt syndrom vid samtidig behandling med tryptofan och triptaner t.ex. almotriptan, eletriptan, frovatriptan, naratriptan, rizatriptan, sumatriptan, zolmitriptan. Patienten ska övervakas och samtidig behandling ska avbrytas om serotonergt syndrom uppträder.

Antiemetika, Serotonin (5HT3)-receptorantagonister:
Det finns en ökad risk för att utveckla serotonergt syndrom vid samtidig behandling med tryptofan och antiemetika t.ex. ondansetron, palonosetron, granisetron. Patienten ska övervakas och samtidig behandling ska avbrytas om serotonergt syndrom uppträder.

Medel vid Parkinsonism:
Tryptofan kan minska plasmakoncentrationen av levodopa vid samtidig administrering och kan leda till försämrad kontroll av Parkinsons sjukdom. Den kliniska relevansen av interaktionen är ännu ej fastställd. Om interaktionen uppstår kan administrering av Tryptofan separeras från administrering av levodopa med så lång tid som möjligt.

Det finns en ökad risk för att utveckla serotonergt syndrom vid samtidig behandling med tryptofan och selegilin eller rasagilin. Patienten ska övervakas och samtidig behandling ska avbrytas om serotonergt syndrom uppträder.

Metyltioniniumklorid:
Serotonergt syndrom har uppkommit vid kombination av metyltioniniumklorid och serotonerga antidepressiva läkemedel. Liknande effekter kan ses vid samtidig behandling med tryptofan och därför bör kombinationen undvikas. Behandlingen med metyltioniniumklorid sätts in två veckor efter avslutad behandling med tryptofan. Om samtidigt användning är oundviklig ska lägsta möjliga dos av metyltioniniumklorid ges och patienten övervakas noggrant med avseende på centrala nervsystemet (CNS)-effekter i upp till 4 timmar efter administrering.

Andra läkemedel som ökar nivåerna av serotonin:
Andra läkemedel som ökar nivåerna av serotonin och kan öka risken för serotonergt symtom vid samtidigt behandling med Tryptofan är:
Duloxetin, lisdexamfetamin, amfetamin, lasmiditan, levomilnacipran, lorkaserin, metaxalon, pentazocin, johannesört, trazodon, venlafaxine och vortioxetin, ziprasidone, isocarboxazid, linezolid, litium, metadon, fentanyl, tramadol, petidin, mirtazipan, dexamfetamin, imipramin, klomipramin.

Fentiaziner eller bensodiazepiner:
Behandling med tryptofan i kombination med fentiaziner eller bensodiazepiner kan ge upphov till sexuell dysfunktion.

Tryptofan APL 3 g oralt pulver i dospåse har måttlig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Tryptofan kan ge upphov till dåsighet och patienten ska rådas att undvika bilkörning och användning av farliga maskiner om prestationsförmågan är nedsatt.

Biverkningar som kan förekomma visas nedan enligt MedDRA-klassificering av organsystem. De flesta biverkningarna är dosberoende.

*Eosinofili-myalgi syndrom (EMS) kännetecknas av svår muskel- och ledvärk, trötthet, svaghet, domningar, stickningar eller brännande smärta, svullnad av armar och ben eller andra kroppsdelar, hudförändring (t.ex. torrhet, hudutslag, håravfall), tremor eller muskelryckningar, andningssvårigheter eller oregelbundna hjärtslag.

Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
www.lakemedelsverket.se

Symptom:
Symptom vid överdosering omfattar agitation, förvirring, diarré, kräkningar, feber, hyperreflexi, nedsatt koordineringsförmåga, rastlöshet, skakningar, svettningar, muskelryckningar.

Behandling:
Symptomatisk behandling.

Farmakoterapeutisk grupp: Psykoanaleptika, antidepressiva medel, övriga antidepressiva medel

ATC-kod: N06AX02

Tryptofan är en essentiell aminosyra som absorberas från mag-tarmkanalen. Den är naturligt förekommande i låga halter i vissa livsmedel. Tryptofan omvandlas i kroppen till 5-hyrdoxytryptofan och kynurenin och sedan till serotonin, melatonin och vitamin B3 (nikotinamid). Serotonin är ett hormon som överför signaler mellan nervceller samt har en kärlsammandragande effekt. Förändringar i serotoninnivån i hjärnan kan förändra humöret och en för låg halt av serotonin antas vara en orsak till uppkomsten av depressioner. Melatonin är viktig för sömn och vitamin B3 är väsentlig för energimetabolismen. Behandling med tryptofan kombineras oftast med andra antidepressiva läkemedel. Ibland även med pyridoxin och askorbinsyra, som har en viktig roll vid dekarboxylering respektive hydroxylering av tryptofan. Pyridoxin förhindrar ansamling av kynurenin metaboliterna.

Absorption
Tryptofan absorberas lätt från mag-tarmkanalen efter oral administrering.

Distribution
Tryptofan binds i stor utsträckning till plasmaalbumin.

Metabolism
Tryptofan metaboliseras i levern via tryptofanhydroxylas och tryptofanpyrrolas till 5-hydroxytryptofan och kynurenin. 5-hydroxytryptofan omvandlas sedan till serotonin och melatonin. Kynurenin omvandlas till 3-hydroxykynurenin och xanthurensyra. Sedan omvandlas 3-hydroxykynurenin slutligen till bl.a. kynurensyra och niacin (nikotinsyra och nikotinamid).

Elimination
Elimineringshalveringstiden av tryptofan vid oral administrering ligger inom intervallet 1-3 timmar. Metaboliterna kynurenin, 3-hydroxykynurenin och xanthurensyra utsöndras via urinen.

-

Povidon K 25
Mikrokristallin cellulosa
Magnesiumstearat

Pulvervikt: 3,8 g

Ej relevant.

2 år.

Förvaras vid högst 25°C.

Dospåsar (Pulverpapper) 30 x 3 g.

Inga särskilda anvisningar.